Predikan söndagen 17 februari i sammanfattning

Predikan 17/2 2019. Fil 1:3-11.

Nåd och tjänst. Båda delarna finns i vår text från Filipperbrevet. Nåden att få vara i Kristus. Men också tjänsten. Paulus perspektiv är att ”det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och i gärning förverkligar hans syfte”. Men vad är Guds vilja, och vilka gärningar rör det sig om?

Från vår text läser vi ”er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning så att ni kan avgöra vad som är väsentligt”. Det är alltså insikt och urskillning som ska hjälpa oss att inse vad som är viktig och väsentligt, vad vår tjänst för Gud ska bestå i. Det gäller att kunna orientera sig i vår situation, i människors situation, i världens läge. När man tänker på världens läge smyger sig lätt ordet ”klimatångest” över en. Jag tycker vi ska sluta prata om klimatångest.

Ångest är en sjukdom, en överdriven flyktreaktion eller obehag på ett hot eller en situation som inte är verklig. Ångest botas med psykoterapi eller läkemedel. Rädsla däremot är en livräddande reaktion på ett verkligt hot. Rädsla gör oss uppmärksamma, försiktiga, varsamma, uppfinningsrika och djärva. Rädsla räddar liv. Vi ska sluta tala om klimatångest. Vi ska tala om klimaträdsla.

Och vi ska använda insikt och urskillning och våga se verkligheten som den är. Nu kommer jag att visa tre diagram. Data är från Världsbanken.Diagram 1 visar utvecklingen av världens samlade bruttonationalprodukt från år 1 till år 2015 i internationell dollar 2011. Vi ser en häpnadsväckande tillväxt de senaste 100 åren. Är detta en hållbar utveckling? Kommer det att fortsätta så här? Kan det fortsätta så här? Vad tror Du? Ekonomerna tror det. Eller dom säger sig i varje fall tro det. Världens ledare tror det, eller dom vågar i vart fall inte tro annorlunda. Men världens börser får skrämselhicka så fort något händer. För dom undrar – är det nu det tar slut? Men efter några veckor inser man i regel att det finns inget alternativ till att placera sina pengar, och återinvesterar. Pyramidspelet fortsätter.

Diagram 2 visar en mer upplöst bild av utvecklingen av BNP per capita, alltså per person. Den här lila linjen tar ledningen. Det är England. Det är den industriella revolutionen. Det är ångmaskinen. Den tillskrivs James Watt 1769. På världsbankens hemsida beskrivs uppfinningen av ångmaskinen som människans befrielse ur fattigdom och nöd.

Här har jag en ångmaskin. Vilken är dess historia i vidare perspektiv? Ångmaskinen blev en succé därför att den kom in i ett sammanhang där den behövdes. Ångmaskinen blev inte en succé därför att James Watt var så smart. Den flygande skytteln och Spinnmaskinen ”Spinning Jenny” hade uppfunnits några årtionden tidigare. Hemtextilindustrin började växa ur sina kläder. Här fanns pengar att tjäna. Brittiska industrialister kunde importera bomull från Amerika. Ångmaskinen blev lösning för hur man skulle kunna ta om hand all denna mängd bomull. Det var bra. Men man kunde inte låta skeppen gå tillbaka tomma – det vore slöseri. Man lät fylla skeppen med vapen och sände dem till Afrika och fick betalt i slavar. Slavar som sedan fördes till plantagerna i Amerika. Världens mest lönsamma triangelhandel. Och BNP växte så det knakade hos de besuttna i England.

Vi vill knappast höra denna sorgliga historia. Världsbanken berättar heller inte den historien. Men vår sångbok gör det. I nummer 231 beskriver slavskepparen John Newton sin väg ur skam och elände i denna smutsiga handel. Jag tror han blev skadad för livet av sina gärningar och upplevelser men fann Kristus.

Diagram 3, och nu börjar det dra ihop sig. Diagram 3 visar CO2 utsläpp från år 1751 till 2015. Ser Du någon likhet med tillväxtkurvorna för BNP? I dag diskuteras ingående hur utsläppen ska minska. Men tillväxtkurvorna diskuteras knappast alls. Hur kommer det sig? Vi vill inte. Vi vill inte förändra oss och vårt sätt att leva. Vi är förledda av dem som tjänar på att tillväxten fortsätter. Vi blir lärda att det även gynnar oss alla. Är det så?

Vad är det för slags människor som driver världens utveckling åt detta håll. För det är människor som gör det.

Är det människor fulla av självmedvetenhet? Som vet att ta plats? Som vill njuta livets goda? Som frigör sig både från traditioner och begränsningar? Som vill utforska allt för utforskandets egen skull? Som inte är ansvariga annat än inför sig själva? Som vet vad hybris är? Människor som vet att vända andra människor ryggen när det är lägligt? Som vet vad bästa formen av våld är?

Är det sådana människor Gud vill ha? Gud vill ha människor fyllda av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk. Hurdana är sådana människor? Vad ligger i den kristna koden? Den kristna genetiska koden?

Du vet svaret. Men jag påminner dig om vilka slags människor Gud vill skapa i Kristus. Människor fyllda av kärlek. Den kärlek som är tålmodig och mild. Som inte är skrytsam och stridslysten. Som inte är självisk, som inte finner glädje i orätten men gläds med sanningen.

Människor fyllda av tro, fylld av tillit, som lever i en god relation till Gud och medmänniska.

Människor fyllda av hopp. Vad är en kristen människas hopp? Att vårt välstånd ska öka? Våra liv bli långa? Att teknologin ska vinna över världens svårigheter? Att mänskligheten ska kolonisera Mars? Att vår önskningar ska gå i uppfyllelse? Eller är det ett hopp om en rättvis värld, fylld av kunskap om Gud, där din ovän blir din broder?

Vad för slags människor gör Gud oss till i Kristus? Människor fyllda av vishet. Människor som förmår i sina liv hålla ihop allt slags vetande, med insikt, mognad, etisk integritet och Gudsfruktan. Världen behöver sådana människor. Inte specialmänniskor som in absurdum driver sina egna teser och uppfattningar. Som leder världen vilse.

Gud vill göra människor uthålliga. När klimatfrågor diskuteras svarar många ”Vad vi gör i lilla Sverige är betydelselöst i ett globalt perspektiv”. Det är sant. Men den uthållighet som Gud ger är inte baserad på att den ska vara effektiv eller medföra resultat. Guds uthållighet lär oss att vi gör det rätta därför att det är det rätta, Inte för att vi är övertygade om att det är effektivt.

Guds människor strävar efter rättvisa. Inte rättvisa för egen del. Rättvisa för andra, rättvisa för alla. Delar av världen behöver tillväxt. Det bör dom få. Vi behöver ge dem det utrymmet – det är rättvisa.

Gud vill ha människor som är måttfulla. Vi, i vår kultur är måttlösa. Vi får aldrig nog. Vi vill ha mer, och mer, och mer. Somliga flyger till London eller New York över helgen för att shoppa. En ny syndakatalog kanske vore på sin plats. Längst upp i den står överkonsumtion. Sedan själviskhet. Sedan flygskam. Vi lever i en tid där mänskligheten är på väg att förgöra sig själv. En mänsklighet som genom sitt sätt att leva och tänka är på väg att förstöra sin egen civilisation. Några säger att den moderna människan är självförgörande.

Gud vill visa oss att människor kan fyllas av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk. Kan det vara Guds tilltal till vår värld? Guds uppmaning till omvändelse?

Är det ett sådant liv som är vår tjänst för Gud?

Vi ska samtala vidare om dess frågor i ett Kairossamtal den 13 mars.

Gud har uppdrag för sin kyrka. Han sänder oss till den värld han älskar. Min bön för Dig och för kyrkan är att Gud måtte ge oss insikt och urskillning så att vi kan inse vad som är viktigt och väsentligt. Min bön är att Gud måtte byta ut klimatångesten mot klimaträdsla. En rädsla som gör oss ytterligt uppmärksamma, vakna, djärva, orädda och uppfinningsrika. Med den djärvheten och uppfinningsrikedomen tror jag Gud sänder oss. Och Guds nåd och glädje vilar över oss.

Diagram 1
Diagram 2
Diagram 3

De kristna dygderna

  • Kärlek
  • Tro
  • Hopp
  • Vishet
  • Uthållighet
  • Rättvisa
  • Måttfullhet

Göran Waller
Pastor
Hedlundakyrkan

Stäng meny